Fick veta av Jens att en av våra gemensamma vänner tydligen läser min blogg via sin mobil varje morgon när han pendlar till jobbet, det tyckte jag var sött! Hej Markus! =)
Dessutom har jag en annan vän att tacka för att jag har lyckats bli omvänd när det gäller den asiatiska maten. Nyckeln till det hela ligger i att jag börjat förknippa kokt ris med att må bra, och så länge jag har kokt ris att äta mig mätt på (och det är verkligen inte svårt att få tag i här) så har jag kunnat våga prova på en massa underliga rätter och därmed hittat en massa mat som jag tyckt varit god. Nu är det faktiskt så att jag ganska ofta bara pekar och chansar och ibland inte riktigt vet vad jag äter, men det går bra ändå.
Och anledningen till att jag börjat förknippa ris med något bra? Jo, när jag var magsjuk i Ghana hade jag en vän som åkte Accra runt i en taxi för att hitta något som skulle vara milt för min mage att kunna ta hand om. Riset hon kom hem med var det enda jag lyckades få ner den dagen, och jag mådde verkligen så mycket bättre efter att ha fått i mig lite, lite mat.
Tack för allt, Cattis!
lördag 22 september 2007
Speciellt hej
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, käraste Eva!! Vad glad jag blir när jag läser din blogg. Du är så himla påhittig! Att kunna skriva ett helt bloggavsnitt om att åka hiss - och få det riktigt intressant - det är då en konst som få besitter! Din blogg äger!! Och ännu gladare blev jag att få läsa om din gastronomiska upplevelser i ditt nya land! Tänk att kokt ris kan vara nyckeln till dessa nya matupplevelser?!:) Och du, det är jag som ska tacka dig för att du är så fin!
Jag ser bilderna och jag vill verkligen hälsa på er...snälla stanna så pass länge att jag hinner komma förbi?! Saknar er multum! Puss och kraaaam!
Cat-skat!
Jag skriver dig ett mail! kram!
Skicka en kommentar