Som det var igår.

Körde bil idag. Det gick hur bra som helst. Så fort nyckeln satt i gick resten som på räls och jag märkte inte av ett enda dugg att det var 6 månader sedan sist. Som att cykla, ungefär. Fast med bil. Det är verkligen udda hur hemma allting känns. Som om jag aldrig lämnat det. Som om jag aldrig varit i Taiwan. Som om jag bara varit här hela tiden.

Fast kvittot från tankningen tog jag emot med två händer, handflatorna upp. Sverige sitter i ryggraden, men Taiwan lämnar nog ändå något spår.