Vi skulle käka pekinganka med Jens familj när vi upptäckte att det faktiskt finns specifika öppettider även i Taipei. Hade aldrig tidigare sprungit på en restaurang som var stängd, men just den här slog igen klockan 21 och gjorde att vi fick försöka bli mätta på annat ställe då vi kom till restaurangen 20:45. Eftersom det enda önskemålet familjen hade var att äta asiatiskt dök vi in på restaurangen bredvid, som såg lagom asiatisk ut. Hör och häpna! Även denna höll på att stänga! Här fanns dock en trevlig, engelsktalande tjej som inte bara bad om ursäkt upprepade gånger för att de höll på att stänga, utan också följde oss två trappor ner, ett kvarter bort, och en trappa upp till en annan restaurang som däremot var öppen. Det var hot pot på menyn, och en riktigt smaskig variant av sådan. Nöjda och glada satte vi igång att äta, men efter en stund vänder sig Jens bror till mig och frågar "vad är det här?", medan han pekar på en dumpling-liknande kreation som ligger och bubblar i bujongen. "Ehhmm..mat!" svarar jag och plockar snabbt åt mig en likadan. Den smakade gott. Jens bror ser lite misstänksam ut, men vi fortsätter äta. En stund senare pekar han på nytt på en sak som ligger och kokar. "Vad är det där då?" frågar han. "Ehmm..mat!" blir mitt svar, och jag hygger glatt in. När Jens bror för tredje gången ställer frågan och får samma svar ser han mycket skeptiskt ut och ber mig lägga av. "allvar! vad är det för något?". Jag inser att det säkert verkar som att jag drivit med honom, och, skyndar mig att förklara "nej, nej, jag driver alltså inte med dig. Jag vet bara inte mer än så. Det är mat, helt enkelt."
Såhär någon dag senare går det upp för mig att det skett en ganska stor förändring i mina matvanor sedan jag kom hit. Inte nog med att jag överhuvudtaget inte åt asiatisk mat innan vi flyttade hit och numera har lärt mig verkligen uppskatta den (inte så konstigt kanske), men min oerhört höga tröskel för okänd mat, mat som ser konstig ut, mat som har konstig konsistens, mat som eventuellt kan innehålla något äckligt osv osv, har också helt plånats ut. Jag vet inte om jag bode vara ledsen eller glad.
tisdag 8 januari 2008
Vad är det vi äter?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
men, det e ju inte riktigt klokt! menar du att du äter fågel nu?
många kramar från jossan som saknar dig massor har du förresten hört att bea och martin köpt en 240 kvm villa i lund?
Jossan! Nej, jag äter inte kyckling. Jag äter biff med kycklingsmak. Kycklingar är söta, dem skulle jag aldrig kunna stå ut med att äta. Men det är mycket biff här som kallas för kyckling, har jag märkt. Det är inte alltid man kan välja att inte äta denna "kyckling", men någon fågel är det inte. Absolut inte. Och så pratar vi inte mer om den saken..=)
240 kvm!? Ska de starta hotell!? Måste utforskas! Tack för bankandet för djungeltrumman! =9
Skicka en kommentar