här och där

Vissa av dem som varit utomlands samtidigt som mig har åkt hem nu. Sara har lämnat Taiwan för ett frankrike som verkar helt fantastiskt, och Ulrika har åkt från Korea hem till Sverige och jobbet i Lund. På facebook läser jag att en av mina vänner för tillfället njuter av vårvädret i skåne. Har ni sådant nu? (Förutom den där stormen jag läst om, var den verkligen så farlig? Eller blåste journalisterna upp det hela till orimliga proportioner?) Igår åt jag och Jens frukost till ett reseprogram på BBC som handlade om Köpenhamn, Skåne och Stockholm. Det såg ut som en saga. Programledaren var på Nimis, Kullaberg och jag kunde nästan skymta mitt kära Vejbystrand över viken. Det är inte utan att man blir lite nostalgiskt och får en romantisk bild av hur det alltid är varma, sena sommarkvällar på balkongen, grillning med familj och/eller vänner, bad i friska hav och promenader i vacker natur när man är hemma. Det är inte utan att man får ett litet sting av längtan efter att få åka hem en stund.

Men å andra sidan så trivs jag så otroligt bra här just nu. Det känns helt självklart att gå och shoppa böcker i affärer fräscha och stora som gallerior, att en helg innebär minst ett besök på "Barcode", att aldrig laga mat hemma men däremot äta ute med pinnar jämt och ständigt, att behöva använda mina ack så få kunskaper i kinesiska för att interagera med folk på stan, att ta taxi dit man ska, att trafiken omkring en alltid är kaos (fast det lägger vi inte direkt märke till längre), att kläderna alltid luktar lite avgas när man varit ute en sväng, att det är relativt billigt och framför allt tar kort tid att ta sig till spännande ställen i asien, och framför allt att alltid ha 101:an där, någonstans i ögonvrån. Hur ska jag kunna klara mig utan allt det här när jag en dag ska åka hem?

Tidpunkten för hemfärden tycks dessutom bli mer och mer flytande hela tiden. Rent teoretiskt har vi bara papper på att vi ska vara här till och med den siste februari, men det är ju alldeles för kort tid! Och Jens har fått muntligt löfte om en förlängning av sitt kontrakt tills siste maj i alla fall. Sen vet vi inte alls. Vi vet i nuläget inte alls vartåt det lutar, och ännu mindre vartåt vi skulle vilja att det lutade. Ovisst, men spännande.