Min personliga tränare är egentligen utbildad ekonom och revisor, men började som personlig tränare för att han avskydde att jobba som just revisor. "Det var helt horribelt", berättade han, "man kom till jobbet tidigt på morgonen, satt där och stirrade på klockan tills det skulle bli lunch, gick på lunch, tog sin tupplur, fortsatte att stirra på klockan hela eftermiddagen tills det äntligen skulle bli dags att gå hem, då man istället började stirra på sina kollegor för att se vem som skulle ha modet att visa sig vara den sämsta anställda och gå hem först".
Att de stannar så länge på sina jobb för att det räknas som fint att lägga mycket av sin tid där och för att det är pinsamt att vara den första som går, det visste jag. Att de sover på jobbet ibland har jag också hört, men jag tyckte i alla fall det var lustigt att det är en sådan helt naturlig sak att det ingår vid en beskrivning av sin arbetsdag. Sova på jobbet, inget konstigt med det alls. Inte i Taiwan.
Det är så mycket, som är så annorlunda här.
lördag 19 januari 2008
En vanlig dag på jobbet
Etiketter:
Jobb,
Skillnader,
Sova på jobbet,
Sömn,
Taiwan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar