framåt och bakåt i tiden

Det slog mig idag hur mycket det är i min vardag som jag tar för självklarheter, som absolut inte var det för åtta månader sedan. Som till exempel att man börjar äta direkt när man får sin mat, och inte väntar på att de andra vid bordet ska få in sin (eftersom det kan ta allt mellan 3 sekunder och en halvtimma innan det sker), om man har en egen rätt då alltså. För det mesta äter vi ju alla från samma fat. Det är också en självklarthet att att det inte alltid behöver vara så att man får in det man har beställt. Och att folk eldar rökelse och gula papperslappar i små tunnor på gatan då och då. Och att man måste säga vart man ska till taxichaufförer på kinesiska, annars är man körd (och då alltså inte "körd" som i "körd dit man ska"). Och en massa, massa annat. Jag hittar i stan nu. Hittar ganska bra till och med. Det är inte som i september förra året när jag satt i en taxi och storögt tittade ut genom fönstret och undrade vart taxichauffören körde och försökte utröna om han tänkte lura mig eller inte. Nu vet jag att inga taxichaufförer luras (i princip) och att den snabbaste vägen mellan Sheraton (som vi bodde på då) och Ericsson (som jag var på väg till) går precis så som de körde då. Jag minns också att jag tyckte det var svårt att få grepp om staden, och att jag saknade att kunna referera till saker, så som jag i Lund alltid kunde säga "norr om sjukhuset", eller "nära mårtenstorget", eller "längst ner på stora södergatan", eller något liknande. Nu har jag inte refererat till något i Lund på väldigt, väldigt länge. Däremot blir det mycket snack om "väster om Dunhua", "nära 101:an", eller "andra stoppet söderut från zhongxiao fuxing på brun linje".

Jag undrar vad jag kommer göra och var jag kommer att vara om 8 månader från idag.